Vandra, det händer att folk i böcker vandrar. Både frivilligt och ofrivilligt. I Rosenfeldts och Hjorths senaste roman Den stumma flickan så ger sig både Sebastian och en liten flicka ut på vandring. Den vandringen är central i boken.
Annars brukar ju fantasy vara fulla av vandringar, pilgrimsfärder, resor, uppdrag och liknande. Gärna över berg eller genom öknar och skogar. Det är liksom en av fantasygenrens största hinder. Ni som läser eller ser game of thrones. Fundera på hur länge de har vandrat från norr eller i öknen. Det är så författarna gör. Den kändaste marschen är väl ändå den som genomförs i Sagan om Ringen. Vandringar ja, det finns det många varianter av.
I städer med kända författare kan du som känner för det gå på författarvandringar. Jag har aldrig gjort det men det är säkert intressant.
I Ystad kan du göra detta: Wallander
Värmdö har uppmärksammat sin författare: Sten
Uppsala: Knutson
Stockholm: Larsson - Millenium
Eller så kan du göra som jag. Jag gillar att vandra i bibliotek och i skogen efter svamp. Det är inte riktigt lika häftigt som att vandra till Mordor.
Sväva ut tycker jag absolut att vi ska göra :-) Vandring är ett vackert ord tycker jag och det kan innefatta så mycket, och så är det lite eftertänksamt långsamt. Flera av de vandringar du nämner är mina favoriter.
SvaraRadera