onsdag 30 december 2009

Snö

Jag är nog alltid sen med att skicka in ett bidrag men när det väl blev mörkt och och snön låg på kunde jag inte motstå detta. Det var vackert, kallt och snöigt.



måndag 28 december 2009

God fortsättning

Musten är uppdrucken, skinkan äten, syltan glömd. Tack gud för det. Jag har haft en underbar jul. Vi bestämde oss i år för att inte ha så mycket julmat. Det fungerade bra. Skinkan är det enda som är kvar men bara en liten snutt. Det är skönt eftersom julmat trots att den är god kan vara lite för saltig och flottig ibland. Så redan på annandagen blev det annan mat. Det blev älgfärsbiffar och ugnsstekt potatis samt rödvinssås. Det är svårt att få till älgkött på ett bra sätt ibland men nu tog jag tillvara på viltsmaken i vinet, kryddorna och även i kryddningen av potatisen. Efterrätten var en tråkig, kanske, men samtidigt klassisk vanlijglass med varm hjortonsylt. Den gjorde jag i somras. Det passade in i ett vilttema.

Nej, dags att plugga.

lördag 19 december 2009

Sjuk, sjukare, sjukast

Åh, det var ett tag sedan. Jag har inte haft min dator på ett tag. Den hade fått ett hemskt virus som gjorde hela hårddisken galen. Den har varit hos datadoktorn, som lagat och vårdat den ömt. Det är tur att man känner människor som är ittekniker. Jag förstår inte hur jag fått virus men den måste ha kommit in via ett mejl och inte stoppats av virusprogrammen. Det var inte svininfluensan som datorn fick utan galna kineiska språkinfluensan. Det var nog inte sant men det var svårt att arbeta ett tag när man har sina bra ppp på sin privata dator.

Jag har haft min höstdepression. Det är visserligen inget man blir frisk ifrån sådär men det gör mig trött. Jag badar, sover och tofflar runt när jag inte jobbar. Det gör mig arg och sur. Mina elever tycker att jag inte gör annat än ser sur ut. Men det är svårt för dem att förstå att man som vuxen också kan må dåligt. Om det inte hade kommit snö hade jag nog fortfarande tofflat runt.

Jag har haft några sjuka kollegor eller kollegor med sjuka barn länge nu. Det har varit många vikariatpass sedan början av november. När man nästan aldrig är sjuk är det min axel rektorn klappar på när folk är borta. Så det har väl blivit tre extra pass i veckan i nästan två månader. Klart man är trött ibland. Jag avundas inte alla lärare på lägre stadier som träffar sina elever nästan jämt. Variation förnöjer, i alla fall med tonåringar.

Nej, nu ska jag käka lite pepparkakor och titta på inspelningen av Gordon Ramsays cookalong.